Fiks ferdig
Bildegalleri
(1/3)
Lorenz Lindelöf - "Lärobok i analytisk geometri" (1877)
Til salgs
110 kr
Be om at selgeren sender med Fiks ferdig! Det er trygt, raskt, og du får varen levert til adressen din. Les mer
Beskrivelse av varen
Tilstand: Pent brukt - I god stand
Emne: Matematikk og statistikk
Boken "Lärobok i analytisk geometri" av Lorenz Lindelöf. Trykket i 1877. 3. opplag. Med 93 tresnitt. 288 sider.
Selges for 110,- kroner
Porto: 69,- kroner (Postnord)
-------------------------------------
Lorenz Leonard Lindelöf, född 13 november 1827 i Karvia, död 3 mars 1908 i Helsingfors, var en finländsk matematiker och astronom; far till Uno och Ernst Lindelöf.
Lindelöf blev student vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland i Helsingfors 1845, filosofie kandidat 1850 och filosofie licentiat 1854 samt utnämndes 1855 till docent i astronomi vid Helsingfors universitet, sedan han tidigare under en följd av år varit amanuens vid astronomiska observatoriet där. Åren 1855–56 tjänstgjorde han dessutom som e.o. astronom vid Pulkovo-observatoriet. År 1857 blev han professor i matematik vid nämnda universitet och var 1874-1902 överdirektör i Överstyrelsen för skolväsendet i Finland. Åren 1869–72 var han universitetets rektor. Han upphöjdes 1883 i finländskt adligt stånd, och 1886 erhöll han titeln verkligt statsråd.
Lindelöf bedrev forskning inom såväl matematiken som astronomin och han var särskilt framstående inom variationskalkylen och till densamma hörande problem. Som första resultat av sitt arbete på detta fält utgav han Variationskalkylens teori och dess användning till bestämmande av multipla integralers maxima och minima (1855) samt Leçons de calcul des variations (i samarbete med Moigno, Paris, 1861, utgiven även i rysk översättning). Dessutom kan nämnas en i franska Vetenskapsakademiens "Comptes rendus" för 1861 införd uppsats, Nouvelle demonstration d'un théorème fondamental da calcul de variations (översatt till engelska) samt den i belgiska Vetenskapakademiens handlingar för 1864 införda uppsatsen Examen critique d'une méthode récemment proposée pour distinguer le maximum et le minimum dans les problèmes du calcul de variations. För avhandlingen Propriétés générales des polyédres, qui sous une étendue superficielle donnée renferment le plus grand volume (i "Mélanges mathématiques et astronomiques", 1870) tilldelades honom (utan tävlan) 1880 av preussiska Vetenskapakademien Steinerska priset, enär denna uppsats ger fullständig lösning av ett redan 1843 i band XXIV av "Crelles Journal" förekommande, av Jakob Steiner framställt problem. Lindelöfs Sur les polygones au plus petit périmètre circonscrits à une ellipse donnée infördes i " Acta societatis scientiarum fennicæ" 31 (1903). Han författade även Lärobok i analytisk geometri (1864; tredje upplagan 1877; översatt till finska 1876).
Av Lindelöfs vetenskapliga verksamhet föreligger även en mängd resultat, härrörande från forskningsresor och expeditioner. Särskilt kan nämnas en serie geografiska ortbestämningar i trakten av Ladoga (1850). Vid de årsmöten, som hölls av The British Association for the Advancement of the Sciences i Aberdeen 1859 och Oxford 1860, höll Lindelöf föredrag, vilka infördes i sällskapets "Reports". Han deltog även i en av brittiska regeringen bekostad expedition till norra Spanien med syfte att observera den totala solförmörkelsen den 18 juli 1860.
- - - -
Analytisk geometri er den delen av geometrien som undersøker geometriske egenskaper ved å bruke koordinater, det vil si tallstørrelser som bestemmer beliggenheten av punktene i de geometriske objektene man undersøker. For eksempel kan et punkt i et plan angis ved to tall (punktets koordinater), et punkt i rommet kan angis med tre tall og så videre.
En linje i et plan kan beskrives ved en førstegradsligning ax+by+c=0, mens en sirkel kan beskrives med en annengradsligning.
På denne måten blir geometriske egenskaper ikke bare studert ved metoder fra aritmetikk og algebra, men også med infinitesimalregning og funksjonsteori. Denne tilnærmingen har etter hvert erobret mange av matematikkens viktigste anvendelsesområder, som mekanikk, fysikk, astronomi og statistikk.
René Descartes regnes som grunnleggeren av analytisk geometri med sitt verk Discours de la méthode (1637).
NB: Knappen for å vise hele beskrivelsen har kun en visuell effekt.
Brukerprofil
Du må være logget inn for å se brukerprofiler og sende meldinger.
Logg innAnnonsens metadata
Sist endret: 17.1.2026 kl. 10:09 ・ FINN-kode: 446490930
